Vi var bara fyra miljoner svenskar på den tiden. Vi var adel, präster, borgare och bönder. Bönderna var flest. Så fanns det tjänstehjon, inhysehjon, torpare och backstugusittare. Dom var allra flest. Men dom räknades inte. Många av dom som inte räknades reste till Amerika, där gatorna var av guld. Det här året, 1867, och de tre följande åren, utvandrade 122.000 svenskar. Dom var unga, starka och fattiga.

Många av oss har haft mormödrar och farfäder som berättade hur det var. Längre bort i tiden är det faktiskt inte. Berättelserna från den tiden blir gärna mörka sagor som vi inte har någon större lust att lyssna till. Vi är ju moderna och kloka och framsynta. Vi vet ju att den gamla goda tiden aldrig funnits. Den goda tiden, den är nu. Och i morgon blir den ännu bättre. Eller hur?

Av alla dom produkter och hjälpmedel som finns idag fanns praktiskt taget ingenting 1867. Dom finns i vårt moderna samhälle därför att en stor kedja av sammanhang fört ut dom till oss.

Ingen människa och ingen organisation och inget politiskt parti kan ensamt ta åt sig äran. Vår unika välfärd beror på upplysning och en accelererande kunskap, spridd till allt flera människor. Det fria konkurrerande produktionssamhället har varit en bördig jordmån.

Varje produkt eller idé är ju resultatet av stora mänskliga och materiella insatser för att få fram någonting som är bättre än vad som fanns igår. Många av de annonser du ser i den här tidningen är vittnesbörd om någonting som är bättre än vad som fanns igår.

Reklamen föddes i samma ögonblick som det moderna produktions- och konsumtionssamhället. Till en början var den en passiv uppföljare av produktionen. Idag är den en aktiv pådrivare av konsumtionen. Ur detta faktum har fötts en vulgärinställning som säger att reklamen prackar på människor produkter som dom egentligen inte vill ha.

Till en början ville människor inte ha tandcreme. Till en början ville människor inte ha tejp, pocketböcker, djupfryst och folie. Människor vill inte ha någonting förrän dom har behov av det. Det är reklamen som talar om för dom att dom har behov av det. Och varför.

På det sättet skrivs det historia varje dag på en annonsbyrå. Fascinerande berättelser om ett samhälle som ständigt blir bättre, därför att varje ny produkt eller idé som presenteras är bättre än den som fanns igår. Om en människa köper en ny produkt så betyder det också att den så småningom tvingar fram en konkurrerande som är ännu bättre. Under tiden får ett otal människor arbete. Det är detta som kallas för överflödssamhälle och som många människor kritiserar. Boven i kritiken och satiren brukar vara reklamen. Kanske för att den så ofta är larvig, fjompig och jolmig. Överdrifterna vill alla ha bort, inte minst reklammänniskorna själva.

Men vad många inte vet är att bakom den reklam man ser finns ett tänkande som är underbyggt av forskning och vetenskap. Att kommunicera, att tala till en annan människa är svårt. Att tala till tiotusentals är en vetenskap. Den är långtifrån fulländad, men enorma summor läggs ned för att den skall bli bättre. Blir den bättre kan en producent få allt flera människor att lyssna, till en allt lägre kostnad – så blir produkten billigare. Det är konsumenten som i framtiden skall tjäna på det arbete som reklamens marknads- och kontaktstrateger nu håller på med.

De resultat de kommer fram till får du kanske se i form av en annons, utformad av de skapande talanger, skribenter, fotografer, reklamdesigners, som alla har den unika förmågan att tala övertygande till en annan människa. Gör dom det läser du annonsen. Gör dom det rätt är du efteråt glad över att du läste den.

Svenska Telegrambyrån, Skandinaviens största annonsbyrå, har ingen egen historia. Vår historia är det moderna välfärdssamhällets. Vi har inte skrivit den, men vi har varit med – i 100 år idag.