Genom evolutionen har människan nått en ohotad position som jordens dominanta art. Framgången har paradoxalt nog också lett oss närmare vår egen undergång. Under de senaste årtiondena har masskonsumtionens konsekvenser blivit allt tydligare och det är uppenbart att mänskligheten står inför enorma utmaningar. Vi står nu inför en verklighet där vi drastiskt måste minska våra utsläpp för att bromsa vår klimatpåverkan. Med vilka medel kan vi lösa ett problem som vi i grund och botten själva skapat?

Transparens är ett nyckelord. Vi måste se och fullt förstå problemen vi behöver lösa. Ny teknik blir en möjlighet, snarare än ett hot. Och kreativitet är avgörande för att accelerera vår förmåga att rikta om vår kurs från destruktiva modeller mot en hållbar framtid.

Kommunikationslandskapet genomgår just radikala förändringar som en konsekvens av en påbörjad global omställning. Demokratiseringen av algoritmer och teknologi skapar friktion, där nya modeller växer fram och utmanar det etablerade. Digitaliseringens genombrott har också dramatiskt ökat både utbud och konsumtionstakt på sätt som ingen kunnat förutspå. Aldrig tidigare har vägen mellan idé och lanserad produkt varit kortare. Samtidigt utmanas dessa förändringar av samtidens krav på transparens där företag förväntas vara tydliga kring hur deras verksamhet påverkar planeten. Finansiella mål kontrasteras mot förmågan att reducera utsläpp och företag måste rapportera sin förmåga eller oförmåga att nå utsläppsmål. Aktiekurser påverkas och investeringar riktas om mot hållbara modeller. 

Nya datakällor skapar ny information och nya möjligheter. När all kommersiell aktivitet översätts till ettor och nollor för att optimera produktion, distribution och försäljning skapas samtidigt mätbarhet av miljöpåverkan. Data från kommersiella intressen ger därmed förutsättningar för transparens och möjlighet att med stor precision mäta avtrycket från verksamheter och tillverkning. Allt oftare redovisas klimatpåverkan på produkter, och börjar redan idag vara en avgörande faktor i våra köpbeslut. Det är tydligt att förståelsen för långsiktig påverkan, såväl negativ som positiv, kan drastiskt komma att ändra vårt konsumtionsbeteende.

Mänskligheten har goda förutsättningar för att skapa nya tillverkningsprocesser och förändra konsumtionsmönster för att uppnå hållbarhet. Algoritmer och datadrivna insikter ger möjlighet att accelerera omställningen. Idag domineras diskussionen om artificiell intelligens av risker – men artificiell intelligens kan också ge oss nya, effektiva verktyg som på sikt kan revolutionera vår förmåga att ta bättre beslut, både som individer och samhälle.

Vi behöver främja transparens och förstärka viljan till en genomgripande förändring av vår syn på konsumtion och välstånd. I en sådan omställning kommer kommunikation att ha en avgörande roll i att förändra attityder och motivera beteendeförändring.

Kreatörer är bäst lämpade att navigera i en tid av osäkerhet och svåra problemställningar. Men att förstå ett problem på djupet är som att lära sig ett nytt språk – som vi därefter kan översätta till värdefulla idéer. Vi måste därmed involvera oss på djupet, spendera tid med problemet, för att skapa nya förutsättningar och hitta konkreta lösningar. Vi behöver även etablera ett större ansvarstagande, ett gemensamt projekt mellan företag och konsument. Då det är genom en gemensam ambition att prioritera transparenta och hållbara modeller kan vi säkra vår planets framtid för kommande generationer.

Historiskt har människan ofta visat sig som mest innovativ under hot. Konflikter tycks, på gott och ont, föra med sig de största tekniska framstegen. Penicillinet, konservburken och mikrovågsugnen är exempel på kreativa innovationer som vuxit fram till följd av konflikter. Och vi befinner oss nu i en märklig konflikt, en konflikt med vårt förflutna och dess ohållbara modeller. Vi måste samtidigt inse att vår egen innovationskraft har bidragit till att skapa hotet vi nu står inför. Men samtidigt vara modiga nog att tro att samma innovationskraft också bär på potentialen att skapa en ljusare framtid. Detta är vår tids viktigaste uppdrag.